onsdag 22 juni 2016

Kungadottern, av Elisabeth Östnäs - Sagan om Turid

Tonåriga Turid bor med sin pappa som är kung, sin styvmamma och bror i en liten by vid kusten. Den tidigare rika och starka pappan har blivit gammal och för att byn ska kunna leva vidare måste Turid giftas bort med någon hon kan skapa en egen familj med. Något hon inte är helt säker på att hon vill. Hon vill se världen! Resa och skriva om vad hon upplever När den hårda och kalla vintern kommer råkar den redan hårt drabbade byn ännu mera illa ut och Turid måste börja ta alltmer vuxna beslut än tidigare.

Älskade vikingatid. Älskade Turid! Hon känns väldigt besläktad med Siri Pettersens Hirka i Korpringarna, de är liksom samma andas barn om än väldigt skilda vad gäller många av de yttre omständigheterna. Åh vad jag älskar de här starka tjejerna som dyker upp överallt nuförtiden. Och även om jag vrider mig av obehag vid alla extremt detaljerade beskrivningar av blot, våldsamma slag, våldtäkt och dödande av spädbarn, så kan jag ändå inte låta bli att tycka om att det hårda vikingalivet inte förskönas av ett nedlåtande "så levde de lyckliga i alla sina dagar". Det hårda är en del av skönheten. Och bäst av allt? Tvåan finns redan utgiven och den ska jag läsa så fort jag bara kan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar