Jag kan leva på nudlar och strunta i att uppdatera garderoben - bara jag får köpa nya böcker. Personer i min närhet har ifrågasatt om jag verkligen hinner läsa alla och delvis måste jag ge dessa glädjedödare rätt... Men bara delvis.

måndag 2 mars 2015

Årets skörd på bokrean

Klockan sju i när de öppnade bokrean på Akademibokhandeln så stod jag där med två kollegor. Det var tredje året i rad och den här gången tog vi en paus mitt i shoppandet för frukost, varma scones med blåbärssylt, innan vi handlade vidare. Jag gick inte helt överstyr utan kom därifrån med åtta böcker. Inte helt illa när man de första timmarna fick fyra böcker till priset av tre.




Patrick Modiano - De yttre boulevarderna
Kristian Lundberg - En hemstad
Hans Fallada - Hur ska det gå för Pinnebergs?
Kristina Sandberg - Att föda ett barn
                                   Sörja för de sina
                                   Liv till varje pris
Susan Cain - De introvertas betydelse i ett samhälle där alla     syns och hörs

torsdag 26 februari 2015

Som om jag vore fantastisk, av Sofia Nordin

Tredje boken om ungdomarna som överlevde apokalypsen. De allra flesta i Sverige, kanske även i världen, har dött i en plötslig febersjukdom, de få som är kvar är tonåringar. Inga mer mobiltelefoner, inget internet, inga föräldrar som fixar allt. Istället får man plundra butiker, ta hand om hästar och lära sig mjölka kor. Allt medan liken efter alla människor ligger överallt. 

Ella vill inte längre vara kvar i tryggheten på gården, hon vill vidare. På radion har de lyckats ta emot ett meddelande om att det finns fler överlevande i Umeå så Ella åker iväg med Nora. De får igång en bil och snart är de på väg. Men livet är inte som vanligt efter apokalypsen, man måste själv hitta vatten att dricka, mat att äta och bensin till sitt fordon. Den resa som skulle gå fort tar längre tid än Ella förväntat sig och då man är van att få som man vill kan det vara svårt att anpassa sig. 

Ella är nog den huvudkaraktär som var minst lätt att tycka om men det gjorde faktiskt absolut ingenting. Kanske blev det till och med bättre på det här sättet. Jag tyckte lika mycket om den här sista boken i serien som jag gjorde med de tidigare och jag har svårt att förstå att det inte kommer komma något mera. Snälla, bara några böcker till?

Stort tack till Rabén & Sjögren för recensionsexemplaret!

tisdag 24 februari 2015

Korpmåne, av Therese Henriksson

Sjuttonåriga Saga bor i Norrbotten, i en by som heter Ytterstbyn. Hennes pappa har nyligen gått bort så det är hon och hennes mamma som bor i utkanten av samhället. Så flyttar det plötsligt in en tonårskille med sin mamma i granngården. Seth är inte som de andra pojkarna i området, han är inte så imponerad av skoter och jakt utan sitter hellre hemma och spelar gitarr. Men det är något mystiskt med honom och hans mamma. Då och då försvinner de och är borta i flera dagar, kvar ligger hunden ute i kojan och väntar. Och vad är det med den stora korp som dyker upp överallt där Saga är? Den som är väldigt orädd och nästan mänsklig i sitt beteende. 

Jag blir glad på riktigt av det här. Så oerhört fint språk, fyllt av känslor och "på riktigt". Jag tycker väldigt mycket om Saga som man verkligen inte har där man sätter henne. Speciellt tycker jag om skildringen av ett gammalt förhållande där den ena parten inte vill släppa taget, som känner äganderätt fast där inte finns någon. Där finns även en mamma som inte riktigt ser, som inte vill se. Korpmåne är en berättelse för barn i 12 - 15 år men den kan gott och väl läsas av äldre och vuxna. Jag ser fram emot vad Therese Henriksson kan skriva i framtiden! För det här är riktigt bra.

torsdag 19 februari 2015

Skuggan av ett liv, av Hilary Mantel

Vem är Hilary Mantel? Englands stora författare just nu, Dame Hilary. I Skuggan av ett liv berättar hon om sin barndom och då sett totalt ur barnets synvinkel. Hon skriver om hur hennes mamma träffade en ny man, som flyttade in hos familjen och hur pappan under flera år bodde kvar i den nya konstellationen. Skvallret på byn tog slutligen ut sin rätt och den nya familjen flydde flera år senare till en ny ort, ett nytt hus. Mantel berättar om sina många upplevelser med det onaturliga, saker hon sett och känt. Är det utslag av hennes medicinska historia eller är hon mer känslig tack vare detta?

Allra bäst blir Mantel när hon beskriver den okunskap och det förakt hon mött från en läkarkår som mer än gärna fyllde henne med psykofarmaka istället för att hitta vad som faktiskt vad fel. Att hon sedan aldrig fick de barn hon så hett längtat efter gör ont att läsa. Och hatet hon har mött, och fortfarande möter, för att hon är kraftigt överviktig skär i hjärtat. Man blir hårt påmind om att kvinnor fortfarande ofta ses som ögongodis, varelser som är till för att tjäna och när de inte kan det, blir till något som föraktas. Detta trots att man är landets mest säljande författare. Jag plöjde den här boken på några få timmar, det var tvåhundra sidor ren njutning.

tisdag 17 februari 2015

Sabla förkylning

Jag jobbade mig igenom förkylningen som egentligen borde ha däckat mig förra veckan. Resultatet blev en väldigt dålig läsvecka kombinerat med en ännu sämre bloggvecka. Februari måste vara en av de värsta månaderna på hela året, om man ser till antal förkylningar och magsjukor. Jag lyckades dock läsa ut Hilary Mantels memoar Skuggan av ett liv! Inte för att det var någon större bedrift utan snarare en ren njutning. Det svåra med den boken var inte att orka eller hitta tid, utan att inte ligga vaken första natten, trotsa den onda halsen, och läsa ut. Recension kommer om ett par dagar.

måndag 9 februari 2015

Half bad - Ondskans son, av Sally Green

Åh, vad jag gillar det här! Det är den osannolika kombinationen av en bok om häxor som konstigt nog ändå inte handlar så mycket om häxor. Svårförklarat är bara början. Huvudpersonen Nathan är ett halvblod som lever i en värld med vita häxor, hans mamma är död och pappan på flykt efter ett stort antal mord. För att myndigheterna ska kunna hålla koll på honom innan han får sina krafter vid sjutton års ålder så kallas han till årliga kontroller och utsätts för plågsamma tester. Han blir kär i Annalise och har en älskad bror men mycket snart tvingas han ta hand om sig själv, på flykt undan de som borde vara de goda.

Nu förstår jag Kate Atkinsons blurb på baksidan av boken mycket bättre, att detta är en bok om häxor utan en enda uggla eller några runda glasögon. De magiska lever med icke-magiska, man får inga lektioner i trollformler och umgås inte med drakar. Men ändå genomsyras hela berättelsen av magin. Det är riktigt snyggt gjort. Jag har bara ett problem med Half Bad och det är detsamma som jag hade med Maze Runner I vansinnets öken, nämligen att de prövningar som huvudpersonen utsätts för ofta(st) är ren tortyr och att det i längden blir oerhört plågsamt att läsa om. Jag anar en trend i övernaturliga böcker för ungdomar och drar öronen åt mig. I övrigt så ser jag fram emot bok två i den här serien.

Stort tack till Semic förlag för recensionsexemplaret!

fredag 6 februari 2015

Semikolonets dag

Idag firar vi semikolonets dag! Jag har inga speciella kopplingar till just det tecknet, men det har författaren Hilary Mantel, som i sina memoarer Skuggan av ett liv skriver om just detta.

torsdag 5 februari 2015

Hilary Mantels memoarer!

Då jag inte vann boken i Kulturkollos förnämliga utlottning fick jag använda delar av mitt julklappspresentkort. Men nu har jag den i min ägo! Persern är inte riktigt lika pepp som jag men den nyinköpta boken verkar ändå vara godkänd som huvudkudde. Nu ska jag bara hindra mig själv från att slänga allt annat åt sidan för att hetsläsa Skuggan av ett liv.



onsdag 4 februari 2015

En ny bok av Harper Lee

Ibland bara händer det! Harper Lee släpper ny bok. Läs det igen: Åttioåttaåriga Harper Lee släpper sin andra bok. Eller ny och ny, den skrevs före Dödssynden (To kill a mockingbird) och utspelar sig otroligt nog efter denna. Förlaget Harper Collins meddelade igår att den nya boken, Go set a Watchman, ska släppas den 14 juli. Allt kommer att publiceras i originalskick, det vill säga inte redigeras alls. Och det här kan bli hur spännande som helst! Jag gillade Dödssynden väldigt mycket och kommer absolut att köpa den nya boken.


tisdag 3 februari 2015

Skärare, brännare, gyllene och Makalösa ärrade

Jag kämpar med Rött uppror. Författaren känns väldigt angelägen att visa upp en färdig värld men resultatet blir snarare ett ogenomträngligt myller av klaner, grupper, beskrivningar, ny-ord på föremål, titlar och politik. Jag drunknar i skärare, brännare, gyllene och Makalösa ärrade. Försöker skjuta det överflödiga åt sidan för att komma åt det väsentliga, vilket är en rörande berättelse om en ung man och hans liv som utnyttjad, som slav. Det är en historia om hämnd och rättvisa, vad det gör med människor och jag vill verkligen tycka om. Men jag får som sagt kämpa.

fredag 30 januari 2015

Nya böcker, nya tag

Precis när jag fått så mycket läst och dessutom både köpt och fått nytt i brevlådan så slog magsjukan till. Dagarna med illamående, sovandes i soffan känns så onödiga. Ska ta helgen till återhämtning och försöka ta mig igenom åtminstone en av dessa nya, härliga böcker.



måndag 26 januari 2015

Utlottning hos Kulturkollo




Kika in hos Kulturkollo där du kan vinna ett signerat exemplar av Hilary Mantels memoarer Skuggan av ett liv. En bok som jag verkligen hoppas vinna och som jag absolut kommer köpa om mina vinstchanser är lika usla som vanligt!


lördag 24 januari 2015

Väggen i nyutgåva

Jag hade helt missat att bokförlaget Thorén & Lindskog har släppt en nyutgåva av Marlen Haushofers obeskrivligt fantastiska bok Väggen, men när jag i ett annat ärende gick in på Akademibokhandeln sist så stod den där. Efterlängtat räcker inte för att beskriva känslan. Det kan vara en av de bästa böckerna jag någonsin läst, definitivt en av de mest drabbande och förlamande. Den nya utgåvan är dessutom riktigt jäkla snygg! Läs! Det är en order.

Det har ofta sagts att den som har läst Marlen Haushofers Väggen aldrig mer blir densamma och att det är en bok man bär med sig resten av livet. Väggen är otvetydigt en modern klassiker och har inspirerat många författare och konstnärer. Boken har också nyligen filmats.
En kvinna följer med sin kusin och hennes man till deras jaktstuga i bergen. När hon går och lägger sig första kvällen är hon ensam i huset och när hon vaknar dagen efter är hon fortfarande ensam. Hon bestämmer sig för att gå ut och leta efter sina släktingar och styr stegen mot värdshuset i närmaste by. Men på vägen dit går hon rakt in i en genomskinlig vägg, och kommer inte vidare. På andra sidan väggen är alla varelser, både djur och människor, döda.

Läs även gärna Fiktiviteters fina recension.

 

torsdag 22 januari 2015

Otroligt efterlängtad trea

Efter En sekund i taget och Spring så fort du kan så kommer nu Sofia Nordins tredje fristående bok om livet efter apokalypsen. Mina förväntningar på första boken var för höga, den andra hade jag konstigt nog inte så många tankar om alls men båda blev väldigt älskade. Bara titeln på den här trean ger mig (bra) rysningar och jag vill gräva ner mig soffan och läsa omedelbart. Det här ska bli jättespännande. 

tisdag 20 januari 2015

Hur man får bokstips av folk utan att prata med dem

I fredags förra veckan såg jag en man på pendeltåget mot Södertälje som läste en bok. Varken han eller jag hade turen att få sittplats och han fick hålla hårt i stången för att hänga med när tåget gasade och bromsade, för han vägrade vika en tum från läsningen. Bokens omslag var slitet, den såg ut som om den var älskad. Och mannen hade väldigt svårt att slita sig från texten, inte ens att folk gick på eller av störde honom. När min station kom var jag tvungen att försöka lista ut vad det var för bok han läste, jag gick för nära och böjde onormalt mycket på knäna för att kunna läsa titeln. Det såg nog lite roligt ut.

Men nu vet jag vad jag ska läsa härnäst.

lördag 17 januari 2015

Nytt i brevlådan!

Den här damp ner i veckan, låter onekligen intressant! Blurben på baksidan lyder:

"En bok om häxor utan en enda uggla eller några runda glasögon i sikte. Det nya Hunger Games, misstänker jag... Briljant och fullständigt fängslande - jag älskade den."
 - Kate Atkinson

Och då tycker jag inte på något sätt illa om vare sig ugglor eller runda glasögon.

torsdag 15 januari 2015

Hägring 38, av Kjell Westö

Fru Wiik kan inte glömma vad hon var med om under inbördeskriget i Finland. Familjen splittrades, hon fick svälta och sitta i läger där hon utnyttjades. För att nu många år senare klara av vardagen som kontorist och ensamstående har hon delat sig själv i tre personligheter. Det är fru Wiik som arbetar på advokat Claes Thunes kontor, som håller samman allt det administrativa och tar hand om sin arbetsgivare. Men inuti henne finns även den mer drömmande Matilda som spenderar kvällar och helger med att se film på bio. Sedan finns Miljafröken som inte kan sluta tänka på kriget och det hon utsattes för, som tänker på hämnd. Claes Thune lever ett ganska privilegierat liv även om hans fru nyligen lämnat honom för en av hans bästa vänner. Han läser, reser, skriver och försöker ständigt arbeta ihop till mer pengar. Han är medlem i Onsdagsklubben, en herrklubb där männen samlas omväxlande hos varandra för att dricka och tala om aktuella ämnen. En kväll när fru Wiik stannat extra för att hjälpa till vid just en sådan tillställning hör hon en röst från det förgångna, en röst hon under så många år försökt glömma bort.

Året är 1938 och även om vi som läsare vet vad som komma skall så är bokens huvudpersoner ännu lyckligt ovetande om vad Hitlers politik ska leda till. Gränserna för vad som är okej flyttas hela tiden framåt, det mörknar i Europa och det är svårt att inte dra paralleller till idag. Det är intressant att hela tiden skifta mellan Thune och fru Wiik, att se allt genom deras olika ögon. Ibland tror man att man vet hur det ligger till, för historien snirklar sig så sakta fram, men det är en illusion. För varje sak man verkligen förstår så är det flera man missar. Språket är stundtals fantastiskt och jag skulle vilja berätta så mycket mer men är lite orolig att säga för mycket så jag säger bara att jag tyckte mycket om den här boken.

tisdag 13 januari 2015

Oh Doctor, My Doctor!

Jag har hållit mig från Doktorns värld ett tag nu. Med flit. Jag har saknat det så innerligt, längtat mig blå (pun intended) efter världen som alltid ger tröst, som alltid får mig att skratta högt. Samt gråta. Men jag måste behandla den här världen, den här fantasin, med en försiktighet för den är så stark. Jag skulle kunna försvinna i den. Jag har försvunnit i den. Hur länge sparade jag det sista avsnittet av säsong 7, ett år? Men i söndags beställde jag säsong 8 och såg äntligen det sista avsnittet som jag hållit på under så lång tid. Mina förhoppningar på Peter Capaldi som The Doctor är så skyhöga att jag knappt vågar lufta dem här. Jag hoppas och tror att han kommer väcka mina känslor på samma sätt som David Tennant gjorde. Matt Smith hade inte det mörker som krävdes, även om jag kom att älska honom ändå. Men han var ett mellanspel. Om någon dag eller två anländer säsong 8.



söndag 11 januari 2015

Stark kandidat till presentkortet

Jag uppskattade verkligen julhelgens tre timmar om Astrid Lindgren på Svt, satt uppe sent och såg dem på Play när jag inte hann med det tidigare på dagen. Har sedan stått och hållit i biografin Denna dagen, ett liv och varit väldigt nära att ta med den hem men än har det inte hänt. Fick ett fantastiskt presentkort av min mamma på julafton och den här boken måste jag säga är en väldigt stark kandidat till att bli shoppad på det!



fredag 9 januari 2015

Dora Bruder, av Patrick Modiano

1988 ser den franske författaren Patrick Modiano en annons i ett nummer av tidningen France-Soir från 1941. Den femtonåriga Dora Bruder anmäls som saknad av sina föräldrar, försvunnen i Paris mitt under ockupation och brinnande krig. Modiano börjar göra efterforskningar för att se om han kan ta reda på vad som hände Dora. Vad gjorde hon de månader hon var på rymmen? Han spårar henne från hotellrummet som var hennes hem till transporten till Auschwitz i september 1942. Resultatet är den här boken.

Detta var det första jag läste av 2014 års nobelpristagare i litteratur men det lär inte bli det sista. Boken är, till en början, väldigt lågmäld och svävande. Man får faktiskt inte veta så mycket om vad som hände Dora Bruder, inte egentligen. Det mesta är Modianos gissningar och vad han vill tro hände. Det som finns är några få fakta och fotografier, men det är inte viktigt. Den femtonåriga flickan blir en modell för alla rymlingar på Paris gator under kriget, hon och hennes föräldrar får bli symboler för de som föll offer för nazisternas utstuderade grymhet. Sakta men oerhört säkert kryper denna korta och till synes långsamma roman långt in under huden och stannar kvar där. Möjligtvis har jag lite svårt för den oändliga uppräkningen av franska namn och platser som inte betyder något för mig som aldrig varit där och inte talar språket. Men i övrigt så var detta storartad läsning.

Man blir indelad i konstiga kategorier som man aldrig hört talas om och som inte har något samband med den man verkligen är. Man blir kallad. Man blir internerad. Man skulle gärna vilja förstå varför.