Jag kan leva på nudlar och strunta i att uppdatera garderoben - bara jag får köpa nya böcker. Personer i min närhet har ifrågasatt om jag verkligen hinner läsa alla och delvis måste jag ge dessa glädjedödare rätt... Men bara delvis.

söndag 17 maj 2015

Historiskan


Ny tidning som inköptes strax före helgen! Historiskan är Sveriges första (och enda) kvinnohistoriska tidning. En snabb bläddring fick mig intresserad av i stort sett alla artiklarna, men speciellt den om kvinnorna i spanska inbördeskriget och den om suffragetterna.

lördag 16 maj 2015

En älskad trea

Det är något med den här serien som jag inte riktigt kan förklara, ens för mig själv. Det borde inte vara mycket mer än en medelmåttig science fiction-trilogi, för varken språket eller berättelsen är extraordinära. Men jag älskar det och ser väldigt mycket fram emot att få läsa den tredje delen om Thomas.






onsdag 13 maj 2015

Fyra minuter, av Johan Ring

Kanske hade jag för högt ställda förväntningar då jag älskade Rings novell Den mörka fläcken som var med i samlingsvolymen Efter stormen och handlade om ett Sverige efter en kärnkraftsolycka i Oskarshamn, men jag blev besviken på romanen Fyra minuter. Den här gången börjar det bra med en flygplanskrasch på en åker i Småland, ett plan som under fyra minuter varit borta från radarn. Alla passagerarna dör ögonblickligen och de boende i byn Dunvik, som försöker förstå vad som hänt, samlas kring vraket som dragna av en osynlig kraft. Vad är det som lockar där inne bland de förvridna metalldelarna? Men det saknas något i berättelsen. Jag lär inte känna karaktärerna tillräckligt för att bry mig om hur det går för dem. Och trots att det händer många obehagliga saker så blev jag under läsningens gång aldrig rädd, det var helt enkelt inte läskigt.

Tack till MIX Förlag för recensionsexemplaret.

fredag 8 maj 2015

Mycket nytt i brevlådan

Det trillar in mycket nytt i brevlådan nu! Väldigt roligt. Även om det dåliga samvetet över att allt inte hinner läsas ibland gnager på mig. Mörkrets demoner av Kami Garcia låter onekligen spännande med spöken, död och demoner. Hoppas bara att kärlekstriangeln som annonseras på baksidan inte blir för påfrestande...



onsdag 6 maj 2015

LIEBSTER



Jag har fått en LIEBSTER award! Stort tack till finaste Fiktiviteter. Jag blev så oerhört glad. Det finns vissa regler som att man ska länka till den man fått det av. Sedan ska man nominera elva andra bloggar med färre än 200 följare. Men här säger jag som Fiktiviteter: hur vet man det? Mitt bloggande går lite på sparlåga just nu och därmed är det ännu sämre ställt med bloggläsandet. Därför har jag lite svårt att ge denna LIEBSTER vidare men om någon känner sig manad att svara på samma frågor som jag fick av Fiktiviteter så är ni mer än välkomna. Jag får be att återkomma med ett mer genomtänkt inlägg nästa gång detta passerar.


1. Vad läser du just nu?
Flera böcker! Att föda ett barn, av Kristina Sandberg. Nattfilm av Marisha Pessl. Och Fyra minuter av Johan Ring.
2. Vilken ungdomsbok skulle du vilja att alla vuxna läste?
Den är svår. För det finns så många! Måste nämna Hungerspelen och Harry Potter, för att de har varit så viktiga i mitt liv.
3. Hur tjock får eller bör en bok vara för att du ska läsa den?
Jag läser helst böcker som är mellan hundra och trehundra sidor. Men jag har inga speciella aversioner mot böcker som är mycket tunnare eller tjockare än så. Bara de är bra så läser jag allt!
4. Vilken bok har begåvats med det allra vackraste omslaget?
Måste erkänna att jag sällan bryr mig om sådant och därmed missar jag det allt som oftast helt och hållet. Jag minns helt enkelt inte vilka omslag som varit fina eller fula.
5. Vilken är din favoritkaraktär från en bok?
Mycket svår fråga. Men av någon anledning så vinner Professor Severus Snape varje gång. Det är något med osäkerheten, kärleken och hatet som trollbinder mig.
6. Vilken bok har överraskat dig mest med sitt slut?
Oj, vad svårt! Jag minns faktiskt inte.
7. Hur mycket tid lägger du på läsning en vanlig dag?
På vardagarna blir det ungefär en timma per dag, det mesta av den tiden på pendeltåget fram och tillbaka från jobbet. Men på sistone har det blivit många, långa dagar på mitt arbete och då har jag orkat mindre.
8. Finns det någon film du längtar efter att se?
Just nu väntar jag med spänning på Child 44! Den har precis haft premiär och jag hoppas det blir tillfälle att se den snart.
9. Vad heter världens bästa författare?
Helt omöjligt att svara på. Jag brukar oftast svara Stephen King. Och Joyce Carol Oats. Och några till..
10. Tipsa om en riktigt bra sommarläsningsbok.
Just nu vill jag få alla att läsa Child 44. En riktigt underbart mörk bok som jag slukade. 

Återigen: stort tack till Fiktiviteter!


torsdag 30 april 2015

Nyutgåvor av Stephen King

Måste slå ett slag för Albert Bonniers förlags nyutgåvor av ett gäng Stephen King-böcker. Så oerhört fina! Jag tror inte jag får köpa fler till min samling, speciellt inte då jag redan har de flesta av dem i flera olika svenska utgåvor och många även på engelska. Men det kommer bli svårt att låta bli då de är som godisbitar med blurbar av svenska författare.



tisdag 28 april 2015

Fortsättningen på Röd som blod

Snart kommer en efterlängtad del två! Salla Simukkas fortsättning på Röd som blod: Vit som snö. Lumikki befinner sig den här gången i Prag där hon får kontakt med en tjej som påstår sig vara hennes halvsyster.



måndag 20 april 2015

Barn 44, av Tom Rob Smith

Det var länge sedan jag läste något så innerligt mörkt och ångestframkallande. Och älskade varje sekund av det. 

Säkerhetsagenten Leo lotsar oss igenom en mordhistoria som ingen, inte ens han själv, tror på till en början. För de lever ju i ett samhälle utan brott, mord för mordets skull är något som endast existerar i det degenererade väst. Eller? När tvivlet börjar leta sig in är det omöjligt att värja sig och tillsammans med bland andra sin fru Raisa driver Leo en nationell mordutredning. Men det är med risk för livet och inte bara deras egna utan även vänner, föräldrar, grannar och kollegor är hotade. Boken bygger på en sann historia, dock flyttad några årtionden och givetvis ändrad på många sätt. 

Tror inte jag tidigare har fått en sådan insikt i hur det totalitära angivarsamhället fungerar, såsom Sovjet beskrivs i den här boken. Ångest är det enda ord jag tycker beskriver det. Jag kan inte förstå hur man överlevde i en sådan miljö. Jag känner hur min själ krymper bara av att läsa om det och jag fylls av skräck när jag försöker närma mig tanken på att faktiskt leva så. Folk dör som flugor, blir ivägskickade till Gulag, svälter och misshandlas. Många barn råkar väldigt illa ut i Barn 44, det är tungt att läsa om. Språket är väldigt lättflytande och stundtals vackert vilket gör läsningen till en stor upplevelse. Jag blir överraskad av hur historien vänder och sväljer allt med hull och hår. Man får tänka och framför allt känna sig smart! Det är viktigt i en bok som denna. Har möjligtvis ett litet problem med slutet med det är verkligen pyttelitet och inget jag kan prata om utan att spoila, så vi glömmer det. Den här boken har varit en av mina stora läsupplevelser på sistone och nu kan filmpremiären inte komma fort nog.

lördag 18 april 2015

Harry Potter - College of Wizardry

Det kan inte bara vara jag som blir helt till sig i trasorna av sådant här! Just i detta nu pågår den tredje omgången av College of Wizardry på slottet Czocha i Polen. Det är en så kallad "larp", live action roleplay game, där 150 personer leker ut sina Harry Potter-lustar i full galopp. Bara att se på bilderna från det här ger mig gåshud och får mig att vilja att spendera alla semesterpengar och semesterdagar på att få göra detta till verklighet. Tänk att under fyra dagar få låtsas att man befinner sig i en magisk skola, antingen som elev, professor eller spöke, i en miljö så fantastisk som denna. Jag finner inte ord.




All pictures respectfully borrowed from John Paul Bichard.


tisdag 14 april 2015

Nyfiken på Barn 44

Var på bio och såg Insurgent (som för övrigt var riktigt bra) och innan den visade de en trailer för filmen Child 44. Jag vet inte hur många gånger jag stått och hållit i den boken för att slutligen ställa tillbaka den, men den har onekligen en dragningskraft på mig. Än desto mer efter biobesöken, måste jag säga. Det verkar vara mörkt, hemskt och fantastiskt. Tror jag måste både läsa boken och se filmen.





fredag 10 april 2015

Kära Maj

Jag har inte varit med dig så länge, inte ens läst hundra sidor i Att föda ett barn men redan vrider jag mig i plågor. Du har det så svårt, oroar dig så mycket, ofta för saker du inte ens borde skänka en liten tanke. Jag tänker på hur mycket enklare ditt liv skulle vara om du slutade noja. Men jag vet, du lever i en annan tid, när människor, och speciellt då kvinnor, var tvungna att tänka på så mycket som inte bekymrar mig här idag. Vad folk ska tycka. Vad folk ska tänka. Ditt rykte. Din heder. Det är svårt för mig att förstå. Men jag gör mitt bästa och jag kämpar på. För trots att tycker att det är jobbigt, nej fruktansvärt, så måste jag ändå läsa vidare. Tack vare eller på grund av, jag vet inte vilket som är mest sant. Men fortsätter gör jag. Tack, Maj.

torsdag 2 april 2015

Familjen Weird, av Andrew Kaufman

Tidigare har jag läst Kaufmans böcker, The Tiny Wife och All My Friends Are Superheroes, varav den första jag hyllade och den andra blev jag väldigt besviken av. Författaren har onekligen ett väldigt speciellt sätt att skriva. Familjen Weird är ganska mycket längre än de nyss nämnda böckerna men det är ändå ingen tegelsten med sina knappa tvåhundra sidor. Berättelsen börjar när syskonen Weirds farmor förklarar att hon ligger på sin dödsbädd och vill ha alla sina barnbarn där vid sin sida när det är dags att gå över till den andra sidan. Hon förklarar även att hon vid varje barnbarns födelse gav dem vad hon trodde var en välsignelse men som har visat sig vara en förbannelse. Eller, en "försingnelse", som de nu vuxna barnbarnen snabbt börjar kalla det. En av dem kan till exempel aldrig gå vilse, en annan förlåter allt inom några minuter. Om de alla kommer till sin farmor och är där när hon dör så har hon lovat att lyfta försignelserna. Det mesta i den här boken sker på resande fot och det är tvära kast mellan vad man tror är sant och vad som verkligen är det. 

Som vanligt så är min fascination för författarens sätt att skriva enorm och det håller nästan hela vägen fram. Men. Någonstans mot slutet så blir det ändå lite tröttsamt. Det är långt ifrån att förstöra hela boken! Det kommer när det endast är några få sidor kvar och kanske borde jag tagit boken i ett enda svep, kanske borde jag tagit en paus, jag vet faktiskt inte. Det är otroligt intressant att försöka analysera varför det jag gillar extra mycket till en början sedan blir till något jag nästan retar mig på. Är det jag som tröttnar på boken eller boken som tröttnar på mig? Om jag skulle tvingas ge Familjen Weird ett helhetsbetyg så skulle det bli högt men jag vill ändå påpeka att det kan vara svårt att läsa för mycket av Kaufman på en gång. 

Fast ändå, det galna är fantastiskt och det fantastiska är hisnande. Jag kan ändå inte göra annat än rekommendera den här boken.

tisdag 31 mars 2015

Semester

En hetsig vecka på jobbet och sedan en vecka på Teneriffa blev visst till en två veckors bloggpaus. Och inte läste jag så mycket på semestern som jag trodde att jag skulle göra heller, men en bok klämde jag åtminstone! Fantastiska, underliga och helt originella Andrew Kaufman har släppt en ny bok som heter Familjen Weird, vilken jag slukade på väldigt kort tid. Recension kommer snart!



onsdag 18 mars 2015

Semesterbokskandidat

På söndag blir det resa mot solen. Jag fyller jämt och flyr landet, kan man säga. Givetvis har jag tänkt ett tag på vad jag ska ha med mig för böcker, för även om jag gärna skulle vilja släpa med hela Kristina Sandbergs trilogi, som jag köpte på bokrean, så inser jag att det inte kommer vara möjligt. Så just nu pågår Operation Hitta De Perfekta Pocketböckerna. Nedan bok ligger väldigt bra till måste jag säga. 



fredag 13 mars 2015

Terry Pratchett har gått bort

På tal om Alzheimers så gick fantasyförfattaren Terry Pratchett bort i just den sjukdomen igår. Jag har läst ett par av böckerna om Skivvärlden men långt ifrån alla och jag har även läst Goda omen, som han skrev tillsammans med Neil Gaiman. Pratchetts assistent och kollega Rob Wilkins skrev tidigare på Twitter:

"Terry greppade Dödens arm och följde honom genom dörrarna, vidare till den svarta öknen, in i den ändlösa natten.”


onsdag 11 mars 2015

Still Alice, av Lisa Genova

Att tänka sig in i hur det skulle vara att få Alzheimers är något de flesta av oss undviker att göra. Man skyddar sig genom att tro att när det väl händer så kommer man själv inte lida av det så mycket och att man då kommer vara väldigt gammal. Harvardprofessorn Alice är femtio år när hon förstår att hennes glömska är något hon måste få undersökt. Hon inte bara glömmer möten och samtal, en dag när hon är ute och springer i sina egna kvarter så hittar hon plötsligt inte hem. Hennes familj vill till stor del först bara skjuta allt ifrån sig, och även Alice själv skulle vilja lägga problemen på stress, klimakterieproblem och depression. Men när hon får sin Alzheimerdiagnos börjar en helt annan kamp, den för att få vara sig själv så länge som möjligt. Det finns en helt fantastisk scen i boken när Alice hela tiden frågar om vilken tid en händelse kommer att äga rum. Hennes man tycker att man ska ha en approach till problemet, hennes tre barn helt andra, men ingen frågar henne själv. Hon har blivit ett barn, någon man talar över huvudet på. 

Still Alice är inget litterärt mästerverk och ibland känns det mer som en uppräkning av Alzheimer-symtom än en berättelse; Alice glömmer det här, Alice upplever det här. Men känslomässigt så tycker jag att den ofta träffar precis rätt. Man får en glimt av det fruktansvärda i den här sjukdomen som få vet är dödlig, en förståelse för människor vars hjärnor börjar arbeta emot dem och skrumpnar ihop. Och med en åldrande befolkning så är det fler och fler av oss som kommer att drabbas. Om två veckor kommer jag se filmen byggd på den här boken, med Julianne Moore i huvudrollen.

måndag 9 mars 2015

Jag är den siste juden, av Chil Rajchman

I förordet av Salomon Schulman står det: "Läs, låt ögonen stanna upp ett tag, se dig om i rummet, övertyga dig om att du befinner dig där i vårt nu och att du inte sugits in i ett outhärdligt Treblinka." Det är ett bra råd, för texten är helt och hållet fruktansvärd. Från det första ordet till det sista så är det en glasklar beskrivning av något av det hemskaste människan gjort. Nazisterna var utstuderade på ett sätt som skrämmer mer än annan ondska, de utvecklade hela tiden nya och snabbare metoder i sina dödsfabriker för att öka antalet dödade. På lite mer än 130 sidor får man vara med om en nedstigning i helvetet. Ofattbart täcker det inte. Möjligen stannar man då och då upp i läsningen när exempelvis ordet "banditerna" dyker upp som synonym till "nazisterna", det känns gammaldags och udda men kanske är det ofrånkomligt i en text som är från en annan tid. I övrigt så är Jag är den siste juden en naken berättelse som är omöjlig att värja sig ifrån. Det var svårt att läsa mer än några sidor i taget då allt som väller över en kan vara svårt, eller omöjligt, att processa, men jag skulle absolut att rekommendera den för alla jag känner.

onsdag 4 mars 2015

Katitzi & Katitzi och Swing!

Äntligen släpps böckerna om Katitzi av Katarina Taikon i nyutgåva! Väldigt efterlängtat. Det här är viktiga böcker om främlingsfientlighet och hur det kan vara att växa upp strax utanför samhället. Mer än någonsin, med dagens samhällsklimat, behövs den här typen av litteratur.



måndag 2 mars 2015

Årets skörd på bokrean

Klockan sju i när de öppnade bokrean på Akademibokhandeln så stod jag där med två kollegor. Det var tredje året i rad och den här gången tog vi en paus mitt i shoppandet för frukost, varma scones med blåbärssylt, innan vi handlade vidare. Jag gick inte helt överstyr utan kom därifrån med åtta böcker. Inte helt illa när man de första timmarna fick fyra böcker till priset av tre.




Patrick Modiano - De yttre boulevarderna
Kristian Lundberg - En hemstad
Hans Fallada - Hur ska det gå för Pinnebergs?
Kristina Sandberg - Att föda ett barn
                                   Sörja för de sina
                                   Liv till varje pris
Susan Cain - De introvertas betydelse i ett samhälle där alla     syns och hörs

torsdag 26 februari 2015

Som om jag vore fantastisk, av Sofia Nordin

Tredje boken om ungdomarna som överlevde apokalypsen. De allra flesta i Sverige, kanske även i världen, har dött i en plötslig febersjukdom, de få som är kvar är tonåringar. Inga mer mobiltelefoner, inget internet, inga föräldrar som fixar allt. Istället får man plundra butiker, ta hand om hästar och lära sig mjölka kor. Allt medan liken efter alla människor ligger överallt. 

Ella vill inte längre vara kvar i tryggheten på gården, hon vill vidare. På radion har de lyckats ta emot ett meddelande om att det finns fler överlevande i Umeå så Ella åker iväg med Nora. De får igång en bil och snart är de på väg. Men livet är inte som vanligt efter apokalypsen, man måste själv hitta vatten att dricka, mat att äta och bensin till sitt fordon. Den resa som skulle gå fort tar längre tid än Ella förväntat sig och då man är van att få som man vill kan det vara svårt att anpassa sig. 

Ella är nog den huvudkaraktär som var minst lätt att tycka om men det gjorde faktiskt absolut ingenting. Kanske blev det till och med bättre på det här sättet. Jag tyckte lika mycket om den här sista boken i serien som jag gjorde med de tidigare och jag har svårt att förstå att det inte kommer komma något mera. Snälla, bara några böcker till?

Stort tack till Rabén & Sjögren för recensionsexemplaret!