lördag 29 augusti 2015

TV-serielördag: The Americans

Jag började titta på den amerikanska tv-serien The Americans under min sista semestervecka. På mindre än ett halvt dygn plöjde jag sju avsnitt, helt oförmögen att sluta förrän en vän bokstavligen stod utanför dörren med fingret på dörrklockan. Serien är helt fantastisk. Allt är mörkaste mörkt, man ser knappt handen framför sig. Det är 1981, miljöerna, bilarna och kläderna är spot on och för mig som var sex år då är det som att bli slängd tillbaka in i barndomen.

Vi får följa de två KGB direktorat S-agenterna Elizabeth och Philip Jennings. Födda i Sovjet men sedan nästan tjugo år utplanterade i det amerikanska samhället där de har hus, bil, jobb på en resebyrå och två barn som på alla sätt är så amerikanska som man kan bli. Föga anar barnen att deras föräldrar arbetar som spioner åt den sovjetiska staten.Varje dag riskerar de sin hälsa, sina liv för kommunismen. Fast Philip har börjat längta efter något annat, kanske ett vanligt liv, och det som länge har varit ett arrangerat äktenskap, ett arbete i jakt på ett större syfte, kan vara på väg att bli mer. Håller de på att få riktiga känslor för varandra?

Som jag skrev tidigare så har jag bara sett sju avsnitt och nu håller jag på att se om dessa då jag ser dem igen med min pojkvän, för detta är något vi bara måste göra tillsammans. Förhoppningsvis fortsätter det att växa som det gjort hittills. För man blinkar och så har det skrivits in tre ytterligare personer som alla har oräkneliga relationer med varandra. Alla jobbar dubbelt på något sätt. Det är verkligen någonting med mörkret i The Americans, hur man hejar på alla sidor, för att de är så mänskliga. Ofelbara hjältar är uppenbarligen ingenting för mig. 


onsdag 26 augusti 2015

After - när vi möttes, av Anna Todd

Det börjar bra. Klichéerna fullkomligt flyger i luften men det finns en läsnerv, en anledning till att jag fortsätter läsa. Hårt hållen "fin flicka" möter tatuerad, piercad och otrevlig pojke och jag borde egentligen ha vetat bättre än att börja läsa det här. Tess är omslagsflicka för den strävsamma oskulden som blir chockad vid sitt första möte med collegelivets vilda fester. Hon är ju där för att plugga! Likaså är Hardin extremt bra på att vara bad boy. Men självklart är han inte den som Tessa tror att han är. Visst är hon för präktig, precis som han är för strulig och givetvis ändras de under resans gång, för annars vore det inte intressant, men framför allt finns det till en början ett underbart driv. Och humor! Jag älskar att irritera mig på Tessas snäva pojkvän Noah och hennes inskränkta, överbeskyddande mamma samt blir förtjust i hennes underbart struliga rumskompis med ett hjärta av guld.

Fast sedan kommer alla schablonerna ikapp mig. De fortsätter att ha samma gräl om och om igen; Hardin är otrevlig, sedan blir han charmig, Tessa tindrar med ögonen för att därefter skälla och gråta. Och de där osannolika detaljerna, himmel och pannkaka! Ett exempel är att Tessa innan college verkar ha varit i det närmaste asexuell, ingen erfarenhet med vare sig sig själv eller andra. Men så fort Hardin petar på henne så fullkomligt exploderar hon. Jag brukar försöka fundera på vad i en populär berättelse som tilltalar målgruppen och den här kyska trenden vet jag inte hur jag ska hantera. Varför är alla de unga kvinnorna orörda medan de lika unga männen samlat på sig massor av erfarenhet? Sedan är det upp till kvinnorna att "snärja" dem, visa att det är ett monogamt förhållande de egentligen vill ha. Tröttsamt är bara förnamnet. 

Jag vet plågsamt väl att jag inte är målgruppen för den här berättelsen men jag brukar ändå kunna ta mig igenom ungdomsböcker, även om de inte är menade för mig, och ofta gilla. Kanske hade även jag älskat om jag varit sexton år men nu är det här är bara ännu ett jobbigt exempel på en berättelse där den unga kvinnan tar ansvar inte bara för sina egna känslor och handlingar utan även för den unga mannens. Det tycker jag att han kan få göra själv.

Tack till Norstedts förlag för recensionsexemplaret!

tisdag 25 augusti 2015

Nystart!

Jag lät bloggen ligga i träda någon månad då jag hade alltför mycket att göra med livet i övrigt. Men nu tar vi nya tag! Det är alldeles för roligt att skriva om böcker för att sluta helt, får kanske snarare minska ner på mina ambitioner och inte tro att jag ska kunna skriva långa recensioner varje gång. Vi drar igång redan i morgon med en recension till Anna Todds bok After, när vi möttes.



En badbild från sommarens absolut bästa bad, Blå Lagunen (Husbygropen) på Ekerö i Stockholm.

tisdag 21 juli 2015

Nog!

Nog nu. Med självutplånande unga fyrtio- och femtiotalskvinnor som ägnar dagarna åt att oroa sig över vad andra kan tänkas tro om dem. Är jag fin nog? Kan jag ha den här klänningen? Äter han lax? (Men fråga honom då för h-vete!) Det är så ointressant. Och texterna må vara hur välskrivna som helst men jag står inte ut med Kristina Sandbergs Maj i Att föda ett barn eller Christina Kellbergs Ellen i boken med samma namn. Ängsligheten får mig att nästan vilja skada mig själv. Speciellt efter att ha spenderat de senaste dryga åttahundra sidorna med Ria i framtiden. Ria som är hur självklar som helst.

Jag vet att det var så här för många kvinnor under de årtiondena men det betyder inte att jag måste läsa om det. Gud ske pris för tiden vi lever i, systrar. Sandberg ska få ett sista försök om några veckor när semestern har infunnit sig men just nu så kvävs jag av ångesten, det kryper innanför huden på mig. Idag ger jag mig ut efter jobbet för att hitta ännu en framtidshjältinna på Science Fiction-bokhandeln, svensk realism faller mig inte alls i smaken just nu.

måndag 20 juli 2015

Sammansvärjningen, av Ursula Poznanski

Det här är andra delen i en ungdomstrilogi, den första heter Sveket

Ursula Poznanski går från klarhet till klarhet. Bokhuset hade helt rätt i att tvåan är bättre än ettan, och den var helt suverän! Det är äventyrligt, sorgligt och man får exakt rätt dos kärlek på köpet. Ria är en stark ung kvinna som nojar precis lagom och hon måste inte utstå övermänskliga kroppsliga strapatser. Historien har (ännu inte) tagit sådana vändningar och jag hoppas att vi slipper det i framtiden också. Hon älskar. Åh, vad hon älskar! Men hon låter det inte ta över hela hennes personlighet och hon baserar inte alla sina beslut på den kärleken. Det här är viktigt och stort, exakt det jag så ofta efterlyst i dystopisk ungdomslitteratur. En normal tjej, helt enkelt.

Äntligen får vi veta mer om vad som hänt världen, vad som orsakade Den långa natten och tiden därefter. Ria och hennes vänner är kvar i vildmarken, i kylan. De har fått veta vem förrädaren är och planerar hur de ska få veta mer om varför någon ansåg dem planera sfär-fientliga aktioner. Ria och Tomma är inte så säker på att ta sig till närmaste sfär är rätt väg att gå medan Aureljo och Dantorian har högflygande planer på att nästla sig in i den värld som är deras igen. Det här är ruskigt spännande! Ligga och läsa till långt inpå natten-spännande och jag vet inte vad jag ska göra med mig själv om jag inte får lägga tassarna på bok tre snart.

Stort tack till Opal förlag för recensionsexemplaret!

fredag 10 juli 2015

Sveket, av Ursula Poznanski

Vi kan den här historien nu. Framtid + katastrof = dystopi. Den här gången är det klimatet som ställt till det. Något istidsliknande har drabbat världen och människorna är uppdelade i de som bor varmt och säkert i stora kupoler och de som kämpar utanför i kylan. Ria är en toppstudent på väg mot utlovad storhet när hon en dag av misstag hör en konversation att hon är en misstänkt förrädare. Ung stark hjältinna + konflikt = omstörtande händelser. Snart befinner hon sig utanför sfären där hon måste använda sina kunskaper om psykologi och retorik för att överleva. 

Poznanski har en förmåga att skriva gastkramande spännande, vilket hon bevisade i sina första två böcker. I Sveket älskar jag att Ria slåss med sitt huvud. Inte för att det saknas fysiska strapatser, den rådande Fimbulvintern öppnar upp för mycket sådant också, men Rias styrka är talets gåva; övertalning, att läsa andra människor. Det är något jag saknat i alla ungdomsdystopier som jag läst de senaste åren. Som helhet är det här riktigt bra. Fantastiskt bra. Jag har bok nummer två väntandes hemma och den ska jag slänga mig över i helgen.

Stort tack till Opal förlag för recensionsexemplaret!

måndag 29 juni 2015

Maddaddam, av Margaret Atwood

Som jag skrev tidigare, det tar tid att återigen komma in i den speciella värld som är Atwoods framtidsvision. Man får öva på begreppen, börja tänka annat än rakt upp och ner linjärt. Naturen har gjort revolt utan människans närvaro, isbjörnarna dog inte ut utan migrerade söderut. Nassongerna, grisarna med mänsklig hjärnvävnad, är inte längre dumma slaktdjur utan varelser som både tänker, känner och kan överlista människor. 

Texten sväller av nyord, jag fick verkligen jobba när jag läste. Att läsa Maddaddam är inget man gör samtidigt som man har ett öga på teven eller mobilen men det är så värt det. Det finns en briljans i Atwoods prosa, det är starkt, provocerande och predikande. I den här avslutande tredje delen får vi höra Zebs historia, lära känna crakerianerna bättre och åter följa Toby som jag älskar så mycket. Jag vågar inte säga mer om historien utan att avslöja för mycket men jag lovar att man inte ångrar läsningen, hela den här trilogin är ett mästerverk.

onsdag 17 juni 2015

Poznanskiskt mystiskt och (numera) dystopiskt

Ursula Poznanskis tidigare böcker Erebos och Saeculum utspelade sig båda här och nu medan denna nya trilogi handlar om en dystopisk framtid. Jag tror att hon kan göra ett mycket bra jobb med de premisserna! Snart kommer jag förhoppningsvis kunna börja sniffa lite på den första delen, Sveket, och när det väl händer så hoppas jag att lästiden kommer räcka till för en sträckläsning. Poznanskis böcker har nämligen en förmåga att inte släppa taget om mig förrän på den sista sidan.




onsdag 10 juni 2015

Storslaget och dystopiskt!

Det tar lite tid att återigen komma in i den värld som är Margaret Atwoods. Men när man väl är där så är det fantastiskt. Mer än fantastiskt! Det här är litteratur som får ta tid, som smyger sig in och sedan exploderar. 



måndag 8 juni 2015

Utlottning hos Vargnatts bokhylla

Kika gärna in hos eminenta Vargnatts bokhylla där man kan få inte bara en utan två böcker samt en tygkasse! Allt du behöver göra är att anmäla dig i kommentarerna.



Bilden är lånad från Vargnatts bokhylla.

fredag 5 juni 2015

Axel von Fersen och Marie-Antoinette, av Margareta Beckman

Den här historien har intresserat mig ända sedan jag först hörde talas om den. Jag vet inte hur många gånger jag läste Herman Lindqvists bok om von Fersen när den kom ut men jag tror inte de kan räknas på ena handens fingrar. Det är något med den förbjudna kärleken, smygandet och sjuttonhundratalsestetiken. Men här har författaren alldeles för stort förakt för de "brutala trashankarna" som utgör det franska, svältande folket och en för stor beundran för de kungliga, att det inte känns helt rätt. Att påstå att det var mest synd om Marie Antoinette för att hon fick utstå klander vid en affär om ett halsband när en kvinna blev pryglad som straff för sitt brott är enbart fånigt. Alldeles för många meningar slutar med tre punkter... Och alldeles för många slutar med utropstecken! Jag irriterar mig ganska mycket på ovan saker och när jag dessutom inte riktigt känner känslorna mellan de två personerna i det som för mig är en av världens största kärlekshistorier, så blir det för tunt.

onsdag 3 juni 2015

Äntligen Atwood

"Äntligen" räcker inte. Margaret Atwoods fortsättning på Oryx och Crake samt Syndaflodens år är här och jag vill bara gräva ner mig i soffan med filt och katter och läsa tills den tar slut. Tror inte det finns bättre dystopi och världens undergång att läsa just nu. Hur galet än framtiden ter sig i Atwoods ögon så tror jag på vartenda ord, hon gör det helt enkelt trovärdigt. Vi ses på andra sidan.



fredag 29 maj 2015

Maze Runner - I dödens stad, av James Dashner

Tredje och sista delen i James Dashners trilogi om Thomas. Första delen var Maze Runner och den andra I vansinnets öken.

Apokalypsen är här, världen håller på att gå under. Människorna blir galna av stormsjukan och går från förvirring, till våldsamheter och slutligen total zombiefiering. Ännu en gång hoppas Thomas att hans svårigheter ska vara över, att han ska få veta sanningen om WICKED, vem som är god och vem som är ond. Ännu en gång får han börja nysta från början. Men nu har vi ändå nått slutet på den här historien och det har varit ett nöje måste jag säga.

Den här sista och tredje boken saknar lite av det driv som genomsyrade de två första, det händer saker hela tiden även i den här fast inte på samma sätt. Men då det tidigare till och med var lite överskott på just drivet så gör det inte så mycket. Övervåldet som hade en stor del i den andra boken har tack och lov tonats ner här, även om det givetvis inte är helt borta, världen håller ändå på att gå under  Jag är också mycket tacksam att romantiken inte spelar så stor roll i de här böckerna, den obligatoriska förälskelsen, förvirringen och påföljande plutande med underläppar saknas. Underbart! Och precis som Thomas så drevs jag hela tiden under läsningen av en enorm längtan att få veta vad som är upp och vad som är ner. Vem kan man egentligen lita på? Är WICKED bra?

Stort tack till Bokförlaget Semic för recensionsexemplaret!

onsdag 27 maj 2015

Galet fina John Ajvide Lindqvist

Jag tror att det är en enorm sammansvärjning. Förlagen släpper den ena fina nyutgåvan efter den andra och jag får hålla hårt i plånboken för att inte köpa alla böcker jag har fem gånger om. För inte ens en månad sedan var det Stephen King-böcker och igår när jag var på Akademibokhandeln så hade jag väldigt svårt att släppa John Ajvide Lindqvist helt otroligt fina pocketutgåvor på Ordfront förlag. Sammansvärjning, säger jag!





måndag 25 maj 2015

Kristina Sandberg i Vi Läser

Jag blir fortfarande lika glad varje gång det ligger en Vi Läser på hallmattan. Den här gången bjuds vi på en lång intervju med Kristina Sandberg som skrivit trilogin om Maj. Jag är ännu i början på den första boken men hoppas kunna finna den ro jag behöver för att läsa klart den i sommar. För det är så hjärtskärande. Och så jobbigt. Men underbart. Under tiden hoppas jag lära känna författaren Sandberg bättre.





söndag 17 maj 2015

Historiskan


Ny tidning som inköptes strax före helgen! Historiskan är Sveriges första (och enda) kvinnohistoriska tidning. En snabb bläddring fick mig intresserad av i stort sett alla artiklarna, men speciellt den om kvinnorna i spanska inbördeskriget och den om suffragetterna.

lördag 16 maj 2015

En älskad trea

Det är något med den här serien som jag inte riktigt kan förklara, ens för mig själv. Det borde inte vara mycket mer än en medelmåttig science fiction-trilogi, för varken språket eller berättelsen är extraordinära. Men jag älskar det och ser väldigt mycket fram emot att få läsa den tredje delen om Thomas.






onsdag 13 maj 2015

Fyra minuter, av Johan Ring

Kanske hade jag för högt ställda förväntningar då jag älskade Rings novell Den mörka fläcken som var med i samlingsvolymen Efter stormen och handlade om ett Sverige efter en kärnkraftsolycka i Oskarshamn, men jag blev besviken på romanen Fyra minuter. Den här gången börjar det bra med en flygplanskrasch på en åker i Småland, ett plan som under fyra minuter varit borta från radarn. Alla passagerarna dör ögonblickligen och de boende i byn Dunvik, som försöker förstå vad som hänt, samlas kring vraket som dragna av en osynlig kraft. Vad är det som lockar där inne bland de förvridna metalldelarna? Men det saknas något i berättelsen. Jag lär inte känna karaktärerna tillräckligt för att bry mig om hur det går för dem. Och trots att det händer många obehagliga saker så blev jag under läsningens gång aldrig rädd, det var helt enkelt inte läskigt.

Tack till MIX Förlag för recensionsexemplaret.

fredag 8 maj 2015

Mycket nytt i brevlådan

Det trillar in mycket nytt i brevlådan nu! Väldigt roligt. Även om det dåliga samvetet över att allt inte hinner läsas ibland gnager på mig. Mörkrets demoner av Kami Garcia låter onekligen spännande med spöken, död och demoner. Hoppas bara att kärlekstriangeln som annonseras på baksidan inte blir för påfrestande...



onsdag 6 maj 2015

LIEBSTER



Jag har fått en LIEBSTER award! Stort tack till finaste Fiktiviteter. Jag blev så oerhört glad. Det finns vissa regler som att man ska länka till den man fått det av. Sedan ska man nominera elva andra bloggar med färre än 200 följare. Men här säger jag som Fiktiviteter: hur vet man det? Mitt bloggande går lite på sparlåga just nu och därmed är det ännu sämre ställt med bloggläsandet. Därför har jag lite svårt att ge denna LIEBSTER vidare men om någon känner sig manad att svara på samma frågor som jag fick av Fiktiviteter så är ni mer än välkomna. Jag får be att återkomma med ett mer genomtänkt inlägg nästa gång detta passerar.


1. Vad läser du just nu?
Flera böcker! Att föda ett barn, av Kristina Sandberg. Nattfilm av Marisha Pessl. Och Fyra minuter av Johan Ring.
2. Vilken ungdomsbok skulle du vilja att alla vuxna läste?
Den är svår. För det finns så många! Måste nämna Hungerspelen och Harry Potter, för att de har varit så viktiga i mitt liv.
3. Hur tjock får eller bör en bok vara för att du ska läsa den?
Jag läser helst böcker som är mellan hundra och trehundra sidor. Men jag har inga speciella aversioner mot böcker som är mycket tunnare eller tjockare än så. Bara de är bra så läser jag allt!
4. Vilken bok har begåvats med det allra vackraste omslaget?
Måste erkänna att jag sällan bryr mig om sådant och därmed missar jag det allt som oftast helt och hållet. Jag minns helt enkelt inte vilka omslag som varit fina eller fula.
5. Vilken är din favoritkaraktär från en bok?
Mycket svår fråga. Men av någon anledning så vinner Professor Severus Snape varje gång. Det är något med osäkerheten, kärleken och hatet som trollbinder mig.
6. Vilken bok har överraskat dig mest med sitt slut?
Oj, vad svårt! Jag minns faktiskt inte.
7. Hur mycket tid lägger du på läsning en vanlig dag?
På vardagarna blir det ungefär en timma per dag, det mesta av den tiden på pendeltåget fram och tillbaka från jobbet. Men på sistone har det blivit många, långa dagar på mitt arbete och då har jag orkat mindre.
8. Finns det någon film du längtar efter att se?
Just nu väntar jag med spänning på Child 44! Den har precis haft premiär och jag hoppas det blir tillfälle att se den snart.
9. Vad heter världens bästa författare?
Helt omöjligt att svara på. Jag brukar oftast svara Stephen King. Och Joyce Carol Oats. Och några till..
10. Tipsa om en riktigt bra sommarläsningsbok.
Just nu vill jag få alla att läsa Child 44. En riktigt underbart mörk bok som jag slukade. 

Återigen: stort tack till Fiktiviteter!